Fredrika Mann

Det brukar gå bra, jag brukar vara relativt trött runt 02-tiden så att jag kan somna.
Men idag har jag tänkt på allting i princip hela dagen, tankarna bara snurrar runt i skallen. Jag vet inte hur jag ska hantera allt?
Min syster mår dåligt, vill egentligen inte leva.
Tuva vill dö för att träffa pappa igen.
Och här står jag, försöker stå, men håller på att välta.
Hjärnan känns helt sönderkokt.
Ikväll tog jag mig upp till spåret, trots min onda hals och obefintliga energi tog jag mig dit. Det var min terapi när mormor dog, kanske kan det bli min nu?
Det blev ett vidrigt varv, det brukar rensa ur skallen men det kändes som att allting ökades på bara. Halsen värkte av den kalla luften, knät värkte. Och så kom en bild upp i huvudet, när du fattade taget och gjorde det, jag funderade över vad du sa där och då, och bröt ihop.
Nu kan jag inte somna. Jag försökte mig på ett lördagsnöje, en film, en bra film, filmen tog slut, jag släckte ner men kom på mig själv med att ligga och stirra rakt ut i mörkret.
Jag orkar inte vara vaken, jag vill låta hjärnan bearbeta den här dagen, men jag kan inte slappna av och sova.
Åh....