Fredrika Mann

Hade möte på gymmet idag, fick killen denna gången. Han verkade mycket skeptisk till mina vikter till en början, tyckte att det lät för mycket överallt ungefär. Det var pinsamt, men när vi väl körde igång så såg han att vikterna var alldeles lagom och att jag var starkare än han trott. Han sa tonvis med gånger att han var imponerad, och han frågade mig hur jag kunde vara så jävla stark (kändes gött för jag känner mig klen!), jag hade inget svar själv ens. Dock tyckte han att jag kunde bli lite mer envis för jag orkar mycket mer än jag gör nu, jag är lite för lat ^^
Han sa till mig efter att ha gått igenom benövningarna & armarna att det var en sak till han var skeptisk över, och det var ryggen. Han sa att en fullvuxen karl på 90 kg körde på den vikten, då kände jag mig pinsam och sa snabbt att jag säkerligen gjorde fel på den, då sa han att det var inte alls säkert för jag var jävligt stark på de övriga och hade imponerat på varenda en mot vad han trott från början. När vi väl kom till den så var det helt okej, jag lärde mig lite nya knep för att känna mer och han sänkte den faktiskt ett snäpp men det är fortfarande mycket vikt som han sa. Det kändes skönt, stärkte självkänslan lite! Men å andra sidan, jobbigt att jag ser så pass klen ut? HAHA.

Underligt, man undrar ju, varför är man så stark om man inte ser stark ut?
HOHO, jag är starke adolf!

Det närmar sig resan till Egypten, blir kanske den 19e oktober,längtar! <3
Då får jag träffa Ström & Linnea igen också :) HIHI