Sömnlös natt...
Har jag haft en. Jag har legat och grubblat över min älskade syster hela natten. Jag förstår inte hur hon står ut, jag börjar gråta bara jag tänker på det. Jag tycker att allting är så jävla orättvist.
Min syster har alla odds emot sig och det gör mig förbannad. Men jag vet inte vem jag ska vara arg på? Vem styr? Det är nästan ännu mer frustrerande att inte veta vem man är arg på. Jag är bara förbannad, och ledsen för att allt är så orättvist :'( Jag fattar inte varför EN ENDA människa ska råka ut för all skit. Om det skulle bli jämt på något vis skulle jag fan få bli förlamad eller något, fast det är nog nästan värre det min syster har.
Det började med att jag läste hennes blogg igår, så tänkte jag, hur mycket vet jag egentligen om Fibromyalgi? Ingenting! Bara de få delar jag har hört av syster. Så jag sökte på det på nätet, och tro mig, jag blev illamående av allt jag läste. Jag förstår alla sms om att det gör ont. Jag förstår allting. Jag bara önskar att det fanns någonting man kunde göra, som jag kunde göra. Jag förstår inte hur världen som ska vara välutvecklad, inte kan vara längre kommen i forskningen kring denna sjukdom? Hur fan kan det få finnas saker som det inte finns behandling för. Det gör mig ännu mer arg. Det gör mig förbannad att min stackars syster som redan gått igen för mycket skit ska behöva få ta all skit!!!!!!!! Fan jag är så jävla arg! Det är för mycket för en människa, jag fattar inte hur hon står ut, men hon är stark, det vet jag och det har jag alltid vetat. Min syster är starkare än vad alla andra tror, hon är starkare än vad hon själv tror också till och med. Hon är starkare än alla jag känner tillsammans. Jag beundrar henne,samtidigt som jag tycker fruktansvärt synd om henne. Och här sitter jag som en jävla fjant och bara glor. Jag kan tycka att ett skoskav är jobbigt, jag är fan sjuk i huvudet!
För det första är jag otroligt och helt obeskrivligt glad att min syster överhuvudtaget lever. Den våren som hon hade och som vi runt omkring hade var allt annat än enkel. Sen har hon sitt jävla PCO som gör att hon går upp i vikt och den där jävla sjukvården duger inte mycket till. Mamma säger att hon ska gå in och skjuta huvudet av dom jävlarna. Sen på allt det här fick hon diabetes & kämpar nu också med alldeles för högt kolesterol. Som om inte detta är nog har hon nu denna jävla Fibromyalgi! Som aldrig någonsin går att bota. Ständig smärta i hela kroppen livet ut. För er som inte vet vad det är, sök på internet. Min syster är otroligt stark som tar sig igenom det här! Men det är så jävla orättvist. Bipolär sjukdom, PCO, diabetes, högt kolesterol & fibromyalgi- allt detta drabbar en enda person. Det är sjukt. Varför är världen så jävla grym för mot vissa?
Min älskade storasyster, du ska veta att jag tänker på dig och att jag avgudar dig för allt du klarar av.
Jag älskar dig enormt mycket <3
Min syster har alla odds emot sig och det gör mig förbannad. Men jag vet inte vem jag ska vara arg på? Vem styr? Det är nästan ännu mer frustrerande att inte veta vem man är arg på. Jag är bara förbannad, och ledsen för att allt är så orättvist :'( Jag fattar inte varför EN ENDA människa ska råka ut för all skit. Om det skulle bli jämt på något vis skulle jag fan få bli förlamad eller något, fast det är nog nästan värre det min syster har.
Det började med att jag läste hennes blogg igår, så tänkte jag, hur mycket vet jag egentligen om Fibromyalgi? Ingenting! Bara de få delar jag har hört av syster. Så jag sökte på det på nätet, och tro mig, jag blev illamående av allt jag läste. Jag förstår alla sms om att det gör ont. Jag förstår allting. Jag bara önskar att det fanns någonting man kunde göra, som jag kunde göra. Jag förstår inte hur världen som ska vara välutvecklad, inte kan vara längre kommen i forskningen kring denna sjukdom? Hur fan kan det få finnas saker som det inte finns behandling för. Det gör mig ännu mer arg. Det gör mig förbannad att min stackars syster som redan gått igen för mycket skit ska behöva få ta all skit!!!!!!!! Fan jag är så jävla arg! Det är för mycket för en människa, jag fattar inte hur hon står ut, men hon är stark, det vet jag och det har jag alltid vetat. Min syster är starkare än vad alla andra tror, hon är starkare än vad hon själv tror också till och med. Hon är starkare än alla jag känner tillsammans. Jag beundrar henne,samtidigt som jag tycker fruktansvärt synd om henne. Och här sitter jag som en jävla fjant och bara glor. Jag kan tycka att ett skoskav är jobbigt, jag är fan sjuk i huvudet!
För det första är jag otroligt och helt obeskrivligt glad att min syster överhuvudtaget lever. Den våren som hon hade och som vi runt omkring hade var allt annat än enkel. Sen har hon sitt jävla PCO som gör att hon går upp i vikt och den där jävla sjukvården duger inte mycket till. Mamma säger att hon ska gå in och skjuta huvudet av dom jävlarna. Sen på allt det här fick hon diabetes & kämpar nu också med alldeles för högt kolesterol. Som om inte detta är nog har hon nu denna jävla Fibromyalgi! Som aldrig någonsin går att bota. Ständig smärta i hela kroppen livet ut. För er som inte vet vad det är, sök på internet. Min syster är otroligt stark som tar sig igenom det här! Men det är så jävla orättvist. Bipolär sjukdom, PCO, diabetes, högt kolesterol & fibromyalgi- allt detta drabbar en enda person. Det är sjukt. Varför är världen så jävla grym för mot vissa?
Min älskade storasyster, du ska veta att jag tänker på dig och att jag avgudar dig för allt du klarar av.
Jag älskar dig enormt mycket <3
Kommentarer
Trackback