Tankar bubblar

Idag kom det igen. Magont, tårar och all ilska. Ska jag berätta syndromet ? Distansförhållande kallas det visst. ^^
Å andra sidan var det ett givande fall, jag fick reda på saker som jag inte hade den blekaste om, och istället för att vara en ilsken och bitsk tyrran så blev jag helt omvänd och försökte stötta den jag tidigare försökte krossa.
Allt jag kan säga är förlåt<3 och att jag vill hjälpa, men min hjälp är nog för liten. Jag vill att du ska vara glad & lycklig, inte känna så som du känner nu! Jag vill att du ska känna dig värdefull, för det är du för oss alla <3.
Jag älskar dig, <3
vad som än händer, jag stöttar dig i vått & torrt !

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0