Livet.

Nu är det cirka 1 månad kvar tills jag och min älskade lillasyster lämnar svensk mark. Det är spännande, det känns overkligt, och långt borta även om det närmar sig så snabbt. Jag kan inte riktigt förstå att jag skall åka. Jag börjar bli nervös, pirr i magen, inga planer, åka på vinst & förlust. Åh, längtar! Samtidigt som det skrämmer mig lite grann, fast på ett bra sätt.

Ligger just nu i en 90cm säng, vilket jag hade senast när jag var 16. Förstår inte hur jag och Martin kunde ligga och trängas i en sån här säng under så lång tid som vi gjorde.
Det har varit ett turbulent år, verkligen. Men det har fört med sig så mycket, både tråkigheter och roligheter. Saker som man aldrig trott skulle hända som hänt, människor som man träffat. På ett sätt har det varit en helt fruktansvärd tid, på ett annat sätt har det varit en helt underbar tid. Det beror helt enkelt på hur man ser det.
Om någon sagt till mig för 6-7 månader sen att om ett halvår kommer du ligga i en 90-säng hemma hos din mamma & Stig, du kommer att vara ute och gå med en hund som är i storlek med en katt, du kommer att köra en Volvo med en rosa & vit rattmuff, och du kommer jobba som personlig assistent då hade jag bara skakat på huvudet och sagt "ah tjena". Det är ju det som är så fantastiskt. Vi vet inte vad som kommer att hända oss, eller vad som väntar oss. Allting är möjligt.
Nu när jag åker så är det på vinst eller förlust. Folk frågar "Hur länge ska du vara där?" Det vet jag inte, för jag har inte bestämt ett endaste dugg, för jag har ingen aning om hur jag känner när jag väl är där, jag kan komma hem efter 2 veckor, jag kan komma hem efter 2 månader, jag kan komma hem efter 1 år, det är strunt samma. Det viktiga är att jag känner mig nöjd med det jag gjort.
Det viktiga är inte tiden.

Legat i sängen hela morgonen och kikat på bostäder, i huvudet har jag en bild hur jag vill ha det, i verkligheten är det svårt att hitta.
Men det är dags nu, att börja följa sina drömmar. 25års dagen närmar sig med stormsteg och jag börjar förstå vad JAG vill göra med MITT liv. Sen vad alla andra tycker, tänker och anser, det bryr jag mig inte särskilt mycket om.
Jakten på att finna mig själv fortsätter!
/Fröken Mann

Kommentarer
Postat av: Hanna

Är så avundsjuk för att dra iväg så där! Vilken upplevelse 👍

Såg dig på mitt jobb idag ;)

2014-10-08 @ 20:03:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0